Längtan att få tälta i november

Det är lite smått fantastiskt att Malcolm är den av oss i familjen som drar oss ut. Nu är det november och det är ju oceaner av tid sedan fjällvandringen i slutet på augusti. Jag blir lite varm inombords då jag konstaterar att han blir besviken att inte få komma ut i novemberrusket och elda och tälta med pappa. Jag blir också lite ledsen att inte alltid kunna infria förväntningarna, men om man ska få riktig balans i livet så kan man inte sträcka ut sig själv och klara av allt samtidigt, det går inte. Fortsätt läs…

Egen tid i skogen

En liten stund senare sprakade elden trivsamt och ett inre lugn sänkte sig ner. Jag satt en stund och bara spanade på lågorna innan jag tog fram Primusköket och kokade pasta och pastasås, täljde till en grillpinne och grillade Salsiccia över elden. Efter maten blev jag sittandes framför elden en lång stund och bara lät tankarna vandra fritt. Fortsätt läs…

Friluftsåret 2017

Att summera året som gått är inte det lättaste, men själva känslan av året är att det varit ett riktigt friluftsår för familjen. Vi har kommit iväg på en hel del helgäventyr, precis som vi hoppades på. Vi har gjort en del större äventyr och vi har kryddat tillvaron med mängder av små och kortare utflykter med roliga aktiviteter som utematlaging och skattjakt. Fortsätt läs…

Är det svårt att friluftsa med småbarn?

Har du som föräldrar en rädsla för att ta med familjen ut på friluftsliv för att det kanske blir en massa gnäll, tjat, syskonbråk? Trotsiga barn som ska testa våra gränser så till den milda grad att man som förälder går fullständigt upp i limningen och tappar kontrollen. Är det då bättre att låta bli, eller finns det sätt att undvika den fullständiga kalabaliken och njuta av friluftslivet tillsammans med familjen? Detta inlägg innehåller inte lösningen, men en del tankar och funderingar. Fortsätt läs…

Vilket fantastiskt år 2016

Egentligen är jag inte särskilt mycket för summeringar, checka av bucket lists, eller för den delen nyårslöften. Men jag brukar reflektera och fundera en del, för att både minnas och bli glad av vad man har och vad man varit med om, men också för att dra lärdom därav. Så vad minns jag från 2016 och familjens alla äventyr? Fortsätt läs…

Tankar inför Fjällräven Classic 2016

För fjärde gången i rad så gör jag mig redo för Fjällräven Classic. För två år sedan gick jag tillsammans med min fru och vår då enda son, på 15 månader. Vi hade då en helt otrolig upplevelse, så till den milda grad att vi nu ska göra det igen, med vår yngsta son Gabriel som nu är 1,5 år. Fortsätt läs…

Reflektioner och tankar efter Fjällräven Classic

Nu ser vi tillbaka på sommarens stora äventyr, Fjällräven Classic. Att fjällvandra 110 kilometer utanför mobiltäckning och andra bekvämligheter med en 14 månaders baby. Varför gjorde vi det och hur var det? Att vandra med små barn är en upplevelse och en utmaning, som kanske skiljer sig lite mot den vanliga fjällvandringen. Det kräver anpassningsförmåga och ödmjukhet, att alla samarbetar och jobbar som ett lag, som en familj, det är häftigt. Fortsätt läs…

Funderingar kring bärstol, bajs och blöjor

Jag och Maria har bestämt oss för en kortare eftermiddagstur och fortsätter Sörmlandsleden där jag slutade senast, vid Tyresta by. Vi har dock lite dålig timing och missar bussen som går hela vägen fram och tar istället bussen som vänder Fortsätt läs…