Funkis på Björnturen 2017

Jag vet inte riktigt hur jag egentligen tänkte en kväll för några månader sedan då det dök upp en fråga om att vara funktionär på Björnturen. Det lät skoj och Björnturen har vi tänkt att gå varje år som den gått, det var tredje året i år. Konceptet handlar om att få fler att komma ut i naturen, utan att det ska vara så svårt. Vandra och häng tillsammans med likasinnade. Tyvärr har datumet funkat väldigt dåligt de tidigare åren, så det har helt enkelt inte blivit av. I år hade vi redan spanat i kalendern och det såg bra ut, men att vandra tolv tretton kilometer om dagen kändes lite tufft, speciellt om man vill hålla nåt generellt allmänt tempo på leden. Så när frågan att vara funktionär dök upp tänkte jag direkt att det borde passa oss, få vara med men ändå inte gå så långt.

Första lilla bakslaget kom dock redan innan vi började, en av Malcolms dagiskompisar bjöd in till kalas med kort varsel mitt på lördagen. Nåväl, som barnförälder är man van att vara flexibel så istället för att hela familjen tältade vid starten i Alby som var vår kontroll för lördagen, så åkte Gabriel och pappa ut med tidiga morgonbussen och mamma och Malcolm gick på kalas och slöt upp senare.

Lördagen bjöd på fantastiskt fint väder och vi kittade snabbt ihop starttält och funktionärsbord. Några tidiga vandrare dök upp men inväntade starten i solen och gräset. Vid tio var det så dags att öppna starten, checka in deltagarna och dela ut goodie-bag och lunchmat för de som ville. Överraskningspåsen i sig var en återanvändbar och tvättbar skräppåse, ungefär som en gympapåse och framtagen i samarbete mellan Håll Sverige Rent, Naturkompaniet och Fjällräven under parollen ”Please, leave nothing but footprints”. I påsen fick deltagarna lite att mumsa på, ett sittunderlag, karbinhake och cederträ till sko- eller klädförvaring. Jag och Gabriel tog stationen att dela ut frystorkat från REAL till deltagarna och förklara hur de funkade. Ibland tar man enkla saker för givet, som hur frystorkat funkar. Inte för att det är svårt, men några vänliga ord gör det hela så mycket enklare när man är nybörjare. Öppna, i med kokhett vatten upp till markeringen (för mycket blir bra soppigt), rör runt ordentligt, rör lite till för säkerhets skull, förslut ziplocken och vänta typ 10 min, hellre för länge än för kort, riv av förpackningen vid den nedre markeringen och käka direkt ur paketet.

Fantastiskt kul att konstatera hur mycket barnfamiljer som deltog. Gabriel hittade en kompis som även han åkte bärstol, men de flesta var några år äldre. Björnturen är ett socialt evenemang och vi funktionärer stöttar och hjälper till, men evenemanget görs ju lika mycket av alla fantastiska deltagare. Att hitta andra som också vill ta sig ut i Stockholms underbara natur, kanske är lite nybörjare, eller vill hitta nya kompisar att vandra med. Detsamma gäller för barnen, de blir liksom roligare när man gör saker tillsammans.

När starten var avklarad så lunchade även vi i personalen och Gabriel njöt även han av en portion frystorkat. Vartefter lunchen fortskred började alltfler vandrare som gått den längre sträckan och börjat dagen i Tyresta trilla in för kontroll i Alby. Vi stämplade vandringspass och njöt av solen under eftermiddagen tills det var dags att packa ihop kontrollen en stund efter tre. När det var gjort tog jag och Gabriel bussen upp till dagens etappmål vid Hellasgården där Malcolm och mamma mötte upp. Nu uppenbarade sig dock det stora bekymret med att vara funktionärer, eller det var väl jag, pappa Pierre, som nu borde hjälpa till med diverse grejer runt kåtan och mat- och ölserveringen. Det gick sådär med en hungrig familj som halvstirrigt funderade på om de också skulle hjälpa till, hänga i målområdet eller slå upp tältet. Efter bara nån halvtimmes jobb fick det bli fokus familj och först lösa matproblemet och sen få ihop all packning och knalla iväg nån knapp halvkilometer till ängen för tältlägret. När väl tältet var rest, liggunderlag och sovsäckar på plats och vällingen kokad så pussade pappa godnatt och knallade tillbaka för att göra rätt för sitt funktionärsskap.

Efter en inte alltför lång stund övergick den fina kvällen i en rejäl åskskur och alla som satt runt kåtan tog genast ett rejält skutt in under tak och samtidigt steg mysstämningen avsevärt och bandet rockade igång ett riktigt härligt AfterHike-gung.

På morgonen var vädret mycket bättre igen och efter grötfrukost så vandrade familjen iväg mot dagens kontroll. Som tur var fanns det en liten genväg så vi slapp gå sex kilometer, vilket säkert hade gått, men då hade inte kontrollen öppnat tid. Väl framme i vår lilla glänta väntade dagens funkiskollegor och var redan i full gång med att resa kontrolltältet. Dagens uppgift bestod i att servera saft och kakor och givetvis att stämpla vandringspass. Malcolm excellerade som första klassens tulltjänsteman, av den gamla ryska skolan, alltså snabbt, hårt och mycket. Även brorsan blev stämplad ett par gånger 🙂

När dagens ström av vandrare hade ebbat ut och vi packat ihop kontrollen och tagit oss tillbaka till Hellasgården så hade hela evenemanget redan packat ihop och förflyttat sig bort till målet i Björkhagen. Även om pannkakor är gott så lockade hemmet mera efter två ganska intensiva dagar så vi fortsatte hemåt med buss och tunnelbana.

Stort tack till Naturkompaniet, Aktivut, alla ni andra funktionärer, men framför allt till er deltagare. Så himla fantastiskt kul att träffas!

One Reply to “Funkis på Björnturen 2017”

  1. Hej … Tack för senast?vilka fina bilder och sammanfattning av erat deltagande hela familjen 😉
    ja visst är det mysigt evenemang där alla är välkomna att delta på sitt sätt och med lite pepp blir förtjusningen en total upplevelse.
    Åldern är en härlig spännvidd ”alla kan”
    guiderna är så uppskattade med all kunskap och ett lagarbete är en rolig och känslosam upplevelse.önskar er en fortsatt fin sommar
    med ?och bad.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *