Fjällräven Classic – Pirret före äventyret

Nu är vi på plats i Nikkalukta och allt har hittills gått som på räls. Vädret är riktigt bra, även om det kom ett litet skyfall just efter att tältet var uppsatt. Prognosen har ju varierat en del på sistone och det ända man egentligen vet är att det kan skifta fort i fjällen och att det är väldigt lokalt. Låt oss helt enkelt hoppas att det inte blir så blött framöver.
image

Efter att anlänt till Nikkalukta fjällstation och slagit upp tältet gick vi in på restaurangen och beställde fjällsik. Det kommer bli mycket frystorkat de närmsta dagarna, så lika bra att äta gott när man kan. Det blir nog frukostbuffén imorgon också innan starten går klockan nio. Sen var det dags att sova för Gabriel och för pappa att gå igenom packningen och sortera upp vad som skulle vara i bärryggsäcken och vad som skulle bäras av sherpa pappa. Det är nämligen lite känslan man får med en 100 liters rygga. Hur många kilo undrar ni kanske? Ingen aning, men den ska nog hängas på vågen imorgon före start, men vad gör det för skillnad egentligen? Allt ska ju med… Men vad vi faktiskt lärde oss från förra gången var att det är volymen som är begränsade och inte vikten. För trots att vi har relativt bra utrustning, dock inte det minsta och lättaste, så tar tre sovsäckar, tält, liggunderlag, kök, mat etc. en rackarns massa plats när allt ska ner i en och samma ryggsäck.

Det verkar dock efter min genomgång som att det mesta är med, vilket känns skönt. Gabriel var dock lite väl nyfiken, så det tog närmare en och en halv timme innan hann fann sig tillrätta i sovsäcken. Och nu har det hunnit bli tid för mamma och pappa att också krypa ner och ladda inför imorgon.

image

Sover sött till slut

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *